Kapitel · 1700-tal
Vetenskap och jordbruk
Johan (Jan) Brauner (1712–1773), hans jordbruksförsök, böcker och Vetenskapsakademien.
Under 1700-talet började lärda försök, skrifter och praktiska erfarenheter få en ny roll i jordbrukets utveckling. Johan (Jan) Brauner (1712–1773) blev en av dem som förde samman dessa världar.
En ny syn på det praktiska arbetet
Det svenska 1700-talet präglades av ett växande intresse för nyttiga kunskaper. Jordbrukets avkastning och brukningsmetoder blev viktiga frågor för författare, godsägare och akademier. I detta sammanhang fick erfarenhetsbaserade försök på gårdarna allt större betydelse.
Johan (Jan) Brauner föddes 1712 och var son till Johan (Hans) Brauner, ämbetsmannen som adlats 1715. Det är viktigt att skilja far och son åt: deras levnadsår och insatser är olika, trots att de båda bar namnet Johan Brauner.
Johan (Jan) Brauner och försöksjordbruket
Den yngre Johan Brauner ägnade sig åt lantbruk och försök med förbättrade odlingsmetoder på sina egendomar. Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens historiska framställning beskriver honom som en tidig föregångsman inom svenskt jordbruk. Han prövade bland annat odling av växter som ännu inte var självklara inslag i det svenska lantbruket, däribland potatis.
Han förenade praktiskt arbete med ett omfattande författarskap. I stället för att bara skildra ideal för jordbruket skrev han om hur åkrar, ängar, husdjur och gårdarnas resurser kunde skötas och förbättras.
Böcker som spred erfarenheterna
År 1752 utkom Tankar och försök om åker och äng med dertil nödiga redskap. Verket fick spridning och trycktes i flera upplagor. Johan Brauner skrev även om boskapsskötsel och andra delar av lantbrukets vardag. Hans skrifter hör till den genre där tidens praktiska reformvilja mötte vetenskaplig nyfikenhet.
Samma år, 1752, invaldes han i Kungl. Vetenskapsakademien. Akademiledamotskapet visar den uppmärksamhet som hans arbete fick i den lärda offentligheten. Han avled 1773, men hans författarskap förblev en del av berättelsen om 1700-talets svenska lantbruksutveckling.
Ett eftermäle i samlingar och minnesföremål
År 1941 framställdes en minnesmedalj över Johan Brauner med ett latinskt omdöme om hans insatser för lantbruket. Den är ett exempel på hur hans gärning uppmärksammades långt efter hans död.
I museet ska de tryckta arbetena, samtida avskrifter och senare minnesföremål så småningom kunna ses tillsammans. Då blir det möjligt att följa både idéerna i hans böcker och deras plats i släktens materiella historia.
Fortsätt i museet
Utforska fler kapitel och följ kommande biografier om 1700-talets lärda och författare i släkten.
Utforska personerna