Person · 1668–1743
Johan (Hans) Brauner
Svensk ämbetsman, lärd och latinskald. Adlad 1715 och upphöjd till friherrlig värdighet 1731. En central gestalt i den äldre Braunerättens historia.
Ämbetsman, kansliråd, landshövding och latinsk diktare. Johan (Hans) Brauner gjorde karriär inom den svenska statsförvaltningen under Karl XII och Fredrik I regeringstider. Han adlades 1715 och upphöjdes till friherre 1731. Genom honom fick släkten Brauner sin plats inom Sveriges introducerade adel.
Uppväxt och utbildning
Johan, även kallad Hans, Brauner föddes 1668 i Fagerhults prästgård i Småland. Han var son till prästen och kontraktsprosten Nicolaus Brodderi Bruun eller Braun. Efter skolgång i Kalmar skrevs han in vid Uppsala universitet 1685. Hans utbildning och fortsatta studier lade grunden för en bana där klassisk lärdom förenades med arbete i rikets förvaltning.
Ämbetsmannen
År 1704 blev Brauner vice bibliotekarie vid Uppsala universitetsbibliotek. Han övergick därefter till centralförvaltningen och tjänstgjorde bland annat vid Justitierevisionen och det kungliga kansliet. År 1712 utnämndes han till censor librorum och hovbibliotekarie. Den 20 december 1714 blev han kansliråd.
Hans karriär fortsatte under frihetstiden. År 1727 utsågs han till landshövding i Kronobergs län och 1729 till landshövding i Uppsala län. Han hade därmed nått en framträdande position inom den svenska statsförvaltningen.
Adlandet och den friherrliga värdigheten
Den 11 april 1715 adlades Johan Brauner av Karl XII. Den adliga ätten introducerades på Riddarhuset 1719 under nummer 1490.
Den 5 juli 1731 upphöjde Fredrik I honom till friherrlig värdighet. Det tillhörande friherrebrevet blev emellertid inte fullbordat under hans livstid. Först den 8 december 1801 stadfäste Gustav IV Adolf handlingen på Gripsholms slott. Den 29 april 1802 introducerades Johan Brauners sonsöner på Riddarhuset som friherrliga ätten Brauner nummer 320.
Originalet till friherrebrevet från 1801 finns bevarat i familjens ägo och utgör ett betydelsefullt historiskt dokument.
Lärdom och latinsk diktning
Johan Brauner var också känd för sin humanistiska bildning. Äldre genealogiska framställningar beskriver honom som en särskilt skicklig latinsk poet. En återgiven berättelse skildrar hur han under sin tid som landshövding i Växjö gärna samtalade på grekiska med lektorn Lars Brelin.
Tre latinska dikter med Johan Brauner angiven som författare finns katalogiserade i Samuel Älfs samling vid Linköpings stadsbibliotek. De behandlar bland annat slaget vid Helsingborg 1710, slaget vid Gadebusch 1712 och en hyllning till Karl XII. De bevarade handskrifterna är enligt katalogen avskrivna av Jonas Apelblad.
Familj och eftermäle
Johan Brauner gifte sig 1707 med Margareta Törne, dotter till handelsborgmästaren Nils Hansson Törne i Stockholm och Ursula Andersén.
Han avled den 10 juli 1743 och begravdes i Östuna kyrka i Uppland.
Hans liv speglar en tid då högre utbildning, statlig tjänst och kungligt förtroende kunde föra en familj från prästeståndet till landets högre adel. Genom hans ämbetsbana och adlande kom namnet Brauner att förknippas med både svensk förvaltningshistoria och den lärda kulturen under det tidiga 1700-talet.